Fokus fiskodling på vattenbrukskonferens
Årets vattenbrukskonferens hölls den 22-24 september i Östersund. En hel del handlade denna gång om fiskodling, till exempel röding, men mycket annat hanns med också.
Konferensen var uppdelad i fem temasessioner: Hållbart Vattenbruk, Fisk & Folkhälsa, Nya Odlingsarter, Skaldjursodling i Hav & Sjö, Företag & Entreprenörer. Nord-Ostrons projektledare Susanne Lindegarth höll ett av föredragen och presenterade resultat från tillväxtförsök som genomförts i samarbete med ostronodlare och ostronvattenägare.
– Det var bra uppslutning från både myndighets- företags- och forskarhåll. Forskare och företagare från Västkusten fanns representerade i sex av föredragen. Alla med intresse i vattenbruk var där, och var både intresserade och engagerade, vilket är roligt eftersom Vattenbrukskonferensen är en angelägenhet för alla aktörer inom branschen, säger Susanne Lindegarth, en av arrangörerna.
Christina Huhtasaari från Jordbruksverket var en av deltagarna. Om drygt ett halvår, den första juli nästa år, tar Jordbruksverket över myndighetsansvaret för vattenbruket.
– Det var intressant att höra vilka idéer Jordbruksverket har i denna fråga, och det var glädjande att de verkade så öppna för diskussioner och samarbete, säger Susanne Lindegarth.
Lars Edebo, professor emeritus vid Göteborgs universitet, berättade i sessionen om Hållbart Vattenbruk hur ätliga mikrosvampar kan användas som foder till fisk. Han påminde om att mikrobiella svampar av olika slag redan används inom livsmedelsproduktionen, exempelvis jäst för bakning och ölbryggning, tillverkning av livsmedelsproteinet quorn samt i diverse mögelbaserade ostar. Zygomyceter heter den svampgrupp vars mycel är tänkt att användas för fiskproduktion. Preliminära utfodringsförsök visar att fiskens tillväxt är densamma med fiskfoder som består till upp en femtedels torrvikt av zygomyceter som med konventionellt foder. Några av fördelarna med ett foder som delvis består av zygomyceter är avsaknaden av föroreningar, minskat behov av vildfångad fisk till foderproduktion, tillförsel av vitaminer och omättade fetter via zygomycetmjölet samt den begränsade miljöpåverkan som följer av en alternativ foderproduktion.
Ett av föredragen i sessionen Fisk & Folkhälsa handlade om stress hos odlad fisk. Professor Kristina Sundell från Göteborgs universitet att talade om att stress kan minska sjukdomsresistensen hos fisk i odlingsmiljöer. Eftersom fisken i akvakulturmiljön utsätts för många stressfaktorer samtidigt och under lång tid är det viktigt att tänka igenom hur en odling ska byggas upp för att minimera de skadliga konsekvenserna. Trots att fisken äter och växer normalt kan den på grund av stress löpa större risk att bli infekterad, vilket inte är önskvärt för varken fisk eller uppfödare.
I sessionen om Nya Odlingsarter, höll Ragnar Jóhannsson från organisationen Matis på Island, ett föredrag om i vilken omfattning vi kan odla varmvattenkrävande arter på Island och i Sverige. Ragnar Jóhannssons fokus var tilapia, som tillväxer bäst i sötvatten vid med en vattentemperatur på 27°C. Arten växer snabbt, närmare ett kilos vikt på 7-9 månader. Tilapian är dessutom, till skillnad från de flesta andra fiskar, allätare, vilket möjliggör en blandad diet med högre andel vegetabilier jämfört med andra odlingsfiskar. Ragnar Jóhannsson menar att vi konsumenter snabbt lär oss uppskatta nya arter, och att investerare därför måste få upp ögonen för innovativ fiskodling
Tomas Jansson berättade i sessionen om Skaldjursodling i Hav & Sjö, om sina erfarenheter från arbetet med bildandet av kräftskötselområden i Värmland, Dalsland och Dalarna, samt lokal utveckling av flodkräftodling i dammar. I ett EU finansierat så kallat Interregprojekt, ”Astacus”, mellan 2000 och 2007, var en av utmaningarna att undvika illegala utsättningar av signalkräfta, och därmed spridning av kräftpest. Det bästa receptet för att kringgå detta var att bilda ”kräftskötselområden” där de lokala fiskevattenägarna, föreningarna och entusiasterna förenades i en gemensam ambition: att gynna utvecklingen av flodkräftsbestånden.
Ett av föredragen i sessionen Företag & Entreprenörer hölls av Björn Frostell, KTH, som talade om hur Stockholms fiskförsörjning ska kunna tillgodoses med en hållbar, lokal fiskproduktion. I Stockholm konsumeras årligen 30 000 ton fisk, varav endast 630 ton kommer från lokalt fiske och fiskproduktion. Projektet Hållbar fiskförsörjning i Stockholms län är ett samarbete mellan KTH och företaget Ecoloop med flera aktörer. Det finns stort stöd för utveckling av en hållbar, lokal fiskproduktion, till exempel i recirkulerande system, men frågan är om det är möjligt, eller ens önskvärt att Stockholm blir helt självförsörjande på fisk. De flesta anser dock att det finns stor potential i att öka produktionen av odlad fisk både lokalt och i andra delar av Sverige. Fokus måste dock ligga på övergripande hållbarhet i fiskförsörjningen.
Till årets vattenbrukskonferens kom cirka 80 deltagare. Huvudman var Länsstyrelsen i Jämtland, med SLU och mare novum som medarrangörer. Nästa års vattenbrukskonferens kommer att anordnas i samarbete med Vattenbrukarnas riksförbund. Den kommer att hållas någon gång på senhösten och troligtvis i södra Sverige.
Ladda hem konferensrapporten i pdf här
